Introduktion till projektet

Långedsverkens historia börjar vid den mäktiga Långedsströmmen, som redan under första hälften av 1800-talet gav kraft åt en kvarn och en såg. Familjen Wærn, med bröderna Wilhelm och Carl Fredrik Wærn d.y. i spetsen för Baldersnäs bolag, kom att prägla bygden under decennierna som följde — bland annat genom Dalslands Kanal, som Carl Fredrik d.y. drev igenom och som invigdes 1868 av kung Carl XV.

Kanalens fem slussar vid Långed, med den karakteristiska "Ön" som bildades när kanalfåran skildes från strömmen, öppnade nya transportvägar för järn, timmer och gods mellan norra Dalsland och Vänern. Kanalen kom dock för sent för de dalsländska järnbruken, som konkurrerades ut av ny teknik under samma period. I stället blev massaindustrin bygdens nya framtid: när efterfrågan på papper växte och nya metoder för att bearbeta trä till massa utvecklades, bedömde Carl Fredrik Wærn d.y. att läget vid Långed — med vattenkraft, skog och tillgänglig arbetskraft — var väl lämpat för etablering. 1871 stod Dalslands första träsliperi klart på Ön, grunden till det som skulle växa till en av landets största trämassefabriker. Sedan dess har Långedsverken och Dals-Långed som samhälle genomgått en transformation i takt med den förändrade svenska industriutvecklingen, från bruksort till kunskapssamhälle.

Hela denna utveckling är på ett förtjänstfullt sätt beskriven i boken "Långed – En bildberättelse" (Långedprojektet, 2015)¹, ett av många resultat från föreningen Långedprojektet som startades av före detta anställda och ortsbor efter beslutet att avveckla Långedsverken 2014. Långedprojektets arbete blev också en del av grunden för det dokumentationsprojekt som Västarvet (Västra Götalandsregionens kulturförvaltning) genomförde på uppdrag av Rexcell. Rapporten "Långedsverken, Rexcell Tissue och Airlaid" gavs ut 2017 och beskriver pappersbruket, dess industriella processer samt fastighetens tillblivelse ur ett byggnadsvårdsperspektiv.²

"Äldre byggnadsdelar, tillsammans med bevarade byggnader från 1950-, 60- och 1980-talet, utgör viktiga årsringar i den byggnadsutveckling som fortgått under cirka etthundrasjuttio år."

— ur rapporten Långedsverken, Rexcell Tissue och Airlaid, Västarvet, 2017

Byggnaderna, som delvis uppfördes 1916, har sedan dess vuxit fram som ett legobygge, där den senaste tillbyggnaden genomfördes 1986. Byggnadsmassan på Ön omfattar idag 28 000 kvadratmeter, inklämd mellan natur och industri.

Sedan Långedsverken lades ned 2015 har flera initiativ startats kring hur den historiska miljön kan tas till vara. En central drivkraft i det arbetet har varit Mötesplats Steneby³ — en utvecklingsmiljö med fokus på kulturdriven samhällsutveckling, företagande, innovation och en hållbar omställning i Dalsland och Fyrbodal. Genom Mötesplats Steneby och GU Ventures flyttade Open Wood⁴ in i en mindre del av de gamla lokalerna: ett testprojekt som förde samman möbelindustrin med nyutexaminerade masterstudenter i möbelsnickeri, i en fullt modern och öppen verkstad med fokus på träarbete.

Ett annat markerat och återkommande projekt på Långedsverket är musik- och konstfestivalen BRUK⁵. Konceptet startade 2002 som "Musikaliska Möten" och fick namnet BRUK 2009; sedan 2021 är Långedsverken den fasta scenen. Festivalen drivs av föreningen Långedprojektet och blandar musik, konst och scenkonst i en fabriksmiljö. BRUK 2022 lockade omkring 300 besökare och bjöd bland annat på Østfold symfoniorkester från Norge och en ljudinstallation byggd av 100 ton pappersrullar som scenografi.

De positiva erfarenheterna från Open Wood lade grunden för ett nytt initiativ från Mötesplats Steneby som syftade till att se om det gick att ta sig an hela den stora fastigheten — inte bara den del av lokalerna (ca 2000 m²) där Open Wood i dag bedriver verksamhet. Som ett led i detta startades 2024 projektet Långedsverken 2.0⁶, där Mötesplats Steneby tog hjälp av CaseStudio Arkitekter och Protek Projektstyrning. Under projektet togs bland annat två förstudier fram som gav några visioner om vad Långedsverken, med rätt resurser, skulle kunna bli: dels rapporten "Rapport Långedsverken" från CaseStudio Arkitekter⁷, dels "Presentation Långedsverken" samt utställningen "Drömmar om fabriken" från Mardi Winkler Arkitekter⁸ — två separata, fristående arkitektkontor.

Under de senaste åren har Mötesplats Steneby, Långedprojektet, lokala arbetsgrupper som Studio Växt⁹, ortsbor och andra engagerade aktörer arbetat för att utforska hur den historiska fabriksmiljön på Långedsverken långsiktigt kan tas om hand och utvecklas vidare — i dialog med Duni, fastighetens nuvarande ägare. Som en del av det arbetet har bolaget Långedsverken Partners AB¹⁰ bildats. Mer information om hur arbetet fortskrider publiceras här efter hand.

Källor och referenser

1. "Långed – En bildberättelse", Långedprojektet, 2015. Se Långedprojektets webbplats. ↩
2. "Långedsverken, Rexcell Tissue och Airlaid", Västarvet, 2017. Beslutet att lägga ner togs 2014, produktionen stoppades 2015. Läs mer·Ladda ner rapporten (PDF). ↩
3. Mötesplats Steneby. ↩
4. Open Wood. ↩
5. Om BRUK, Långedprojektet·BRUK 2022, Kulturförvaltningen VGR. ↩
6. Långedsverken 2.0, Mötesplats Steneby. ↩
7. CaseStudio Arkitekter·Ladda ner rapporten (PDF). ↩
8. Mardi/Winkler, se Mardi Arkitektur AB. Två rapporter: "Presentation Långedsverken" (PDF)·"Drömmar om fabriken", utställning (PDF). ↩
9. Studio Växt, Dals Långed — kollektiv kontors- och arbetsyta för formgivare och konsthantverkare. ↩
10. Nyregistrerat bolag (14 augusti 2026): Nytt företag startar i Bengtsfors: Långedsverken Partners AB, NWT. ↩